Jag vet inte vart jag ska börja...men nu är jag less på det här, ännu en spydig kommentar av dig! jag kan inte sluta gå runt och tänka på dina jävla saker som du säger till mig...du visar andra med respekt men med mig så visar du bara skit. vad är du för människa? från första början när vi träffades visade jag inget annat än respekt och hänsyn i ditt hem men själv har man inte fått något tillbaka. jag är en människa som visar respekt och är trevlig mot dom som är trevlig mot mig. men så är inte du. många säger "sån" är hon men vadå bara för att man är otrevlig, sur, och ingen respekt så har hon ingen anledning att ge sig på mig med sina taskiga åsikter!! ja visst alla vi är olika, men vafan man måste kunna bete sig eller hur? vet inte hur många gånger du har skämmt ut mig med dina otrevliga ord men det känns som att du försöker trycka ner mig och det kan jag säga att du har gjort kärring! jag är inte längre mig själv när jag är idin närvaro. vad har jag gjort dig egentligen? det är så orättvisst, vad har jag gjort för att förtjäna det du häver ut ur din käft? jag är inte perfekt och inte heller DU! ingen är det, och man kan inte få allt på en sekund man måste jobba för det. jag har mål och jag kommer fixa dom målen förr eller senare. om man har mål så klarar man allt. det som gör mig så arg är inte ens min mamma skulle säga dom saker du har sagt till mig. och därför är jag rätt hård nu. men som tur så har jag Erik som förstår som jag inte trodde.. vi älskar varandra så låt oss få vara tillsammans och lägg dig inte i mitt liv!